Drömarbete enligt Montague Ullman.

Vad gör hjärnan på natten? Några drömmar.

Min släkt bjöd mig på en drömkurs.



Viktig notering!
I fortsättningen kommer jag successivt att ladda ner mina drömmar till LÄNKSIDAN! Den senast publicerade drömmen kommer att finnas här.




Sedan hösten 2009 har jag varit mycket intresserad av den moderna drömforskningen. Kunskapen om den har gett mig helt revolutionerande insikter i hur viktiga drömmarna är för vårt vakenliv. De påverkar i stort sett allt - relationer, konflikthantering, problemlösning, kreativitet, för att bara nämna något. Den för några år sedan avlidne amerikanske professorn Montague Ullman har gett ut många böcker i ämnet och haft många föreläsningar på svenska universitet. Han startade ett antal drömgrupper under sakkunnig ledning. Det är viktigt att ha en utbildad ledare från början, särskilt därför att drömmar blivit ett öppet fält för flum och vidskepelse. Läkare och psykiatriker och lärare använder metoden, som också används på en del skolor och universitet. Den har visat stor effekt på t.ex. matematikstudier. Jag rekommenderar hans böcker på det varmaste, eftersom det är omöjligt att ge en beskrivning på en sån här sida. Drömgruppen består av några personer som är intresserade av att förstå sina drömmar. Drömmarna talar alltid till oss i metaforer, som man kanske tror är enkla från början, men när man har bearbetat dem i grupp och fått tid till egen eftertanke, kan man plötsligt överrumplas av en ny visshet, en aha-upplevelse. Drömmen tar sin utgångspunkt i någon händelse från tiden nära före drömmen. Sen arbetar det undermedvetna om händelsen och anpassar den till något viktigt i ens liv, som man ännu inte upptäckt. Förstår man inte drömmen kommer den tillbaka, kanske i förändrad form, tills budskapet har gått in. Drömmar ljuger aldrig, de pekar på något väsentligt som vi inte märkt eller som vi förträngt. Drömmar är till för att hjälpa och kan inte skada någon. Drömforskare har upptäckt att det fungerar lika för alla oberoende av kultur, utbildning, religion etc.

Alla människor har en dröm var 90:e minut om ca 15-20 minuter. De flesta drömmar glöms bort och man kan tro att man inte drömt något, eller så kommer man bara ihåg den sista biten. Drömmar är hala som ålar. Det gäller att ta tag i dem med det samma man vaknar, innan de slinker undan i glömska. Man bör skriva ner eller spela in allt man kommer ihåg så fort man vaknar. Jag har alltid en diktafon vid sängen och skyndar mig att tala in min dröm, men ofta glömmer jag den innan jag hunnit börja. Jag har skrivit ner varenda dröm sedan 1 november 2009 och mina drömerfarenheter har varit rent halsbrytande. Jag hade förut ingen aning om att vi bär en sån informationskanal inom oss.  Den har förändrat mitt liv. Jag kommer att lägga ut lite drömmar på bloggen och alla är välkomna att göra detsamma. Min förståelse, i den mån jag förstått drömmen rätt, är privat. Ingen kan förstå en annans drömmar. Man känner själv när man har fått ett svar, vilket kan vara smärtsamt ibland.

Du skapar dina drömmar.

Allt som vi sparat i hjärnan, allt som är över vid dagens slut, alla våra tankar och upplevelser finns kvar i hjärnan. Det finns en värld vi lever i när vi är vakna och en helt annan, när vi sover. Båda är lika verkliga men har olika uppgifter. På dagen kan vi medvetet bestämma hur vi ska handla, men på natten tar den automatiska planeringen vid. Hjärnan arbetar som en självständig individ och bygger upp ett scenarium som vi inte kan påverka. Den plockar ihop alla rester av det vi varit med om och använder dem till att skapa ett äventyr - en dröm. En dröm talar till oss i metaforer och känslor och man kan på de mest otroliga omvägar komma fram till sanningen om sig själv och sina problem. Det blir en fantastiskt upplevelse, när man en gång förstått att det faktiskt fungerar. Drömmen är till för att hjälpa oss, den vill oss aldrig något ont, den är alltid sann. Sånt som man inte vågat se tidigare kan plötsligt bli kristallklart och man kan inrätta sitt liv efter det. 
Låna alla böcker ni kan av Montague Ullman, amerikansk professor, som föreläst mycket vid svenska universitet och som forskat mycket i ämnet. Jag är så tacksam mot min familj som gav mig den där kursen på Ljungskile Folkhögskola i 75-årspresent. Den bygger helt på Ullmans metoder.

Bergsbestigning.


Vi var några stycken ungdomar som skulle klättra upp för ett högt berg. Vi var på en resa och var inkvarterade på något vandrarhem eller liknande. Vi stod nedanför berget som var mycket brant, flera 100 m lodrätt uppåt. Det var ljummet och skönt i luften och ganska ljust så jag tänkte att vi måste vara norrut eftersom det verkade vara sent på kvällen eller natten. Jag vet inte om vi var ute på en äventyrsresa. Vi var både killar och tjejer och vi var långt hemifrån. Jag klättrade först men två andra tjejer kom strax bakom. Det gick hur lätt som helst att klättra och vi hade ingen säkerhetsutrustning eller några hjälpmedel. Jag minns att jag höll i handen en sån där tops som man rensar öronen med. Ibland ropade jag ner till de andra och de ropade till mig  och gav mig goda råd och jag samtalade ibland med de två tjejerna som hela tiden var strax nedanför mig. Till slut hade jag kommit högst upp på berget och jag skrek och höll upp händerna i en segergest och var glad att jag hade klarat det. Jag slängde ner den där öronpinnen eftersom den inte behövdes längre och jag la märke till att bomullstoppen blivit svart och solkig. Jag var överlycklig som klarat det så bra och de två andra kom strax efter. Vi stod där och pratade och tyckte det var konstigt att det var så varmt fast det var mitt i natten och vi tyckte det var så skönt. De andra grabbarna stod där nere och skulle komma efter så småningom.  Det var inte särskilt  ansträngande att klättra och jag var inte särskilt rädd heller. Det var en mycket speciell känsla att komma upp på toppen. Jag tror att jag ringde någon på mobilen och berättade att jag klarat det. Vi var väldigt upprymda, tjejerna och jag och pratade och gafflade om hur roligt det varit. Det var meningen att vi skulle fortsätta att vandra när de andra kommit upp och jag vet att det hände mycket både före och efter som jag glömt. Det dröjer alltid länge innan jag kommer på att det är en dröm.


 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Krister | Svar 10.02.2012 15.03

Kanske hade Mårten Andersson målat i taket?

Lena | Svar 17.01.2012 07.22

Branten mot sjön och djurkvinnan........har du sett vår baksida o branten mot sjön.....själv brukar jag vara lite hönsig och sprätta omkring också¨.....

Krister | Svar 09.11.2011 14.10

Ett till djur: Imse vimse spindel!

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

27.07 | 16:42

Du skriver så himla bra, tycker verkligen om dina dikter, kram

...
13.11 | 15:53

Wow det hade jag inte sett innan, måste ha varit intressant att träffa henne

...
04.05 | 11:31

Åh vilken fin bild, på Klara som äter glasd i fin tallrik....det är sommar det

...
05.04 | 00:55

Vet inte om du fått mitt svar. Maila gärna på missen.bohman@gmail.com.

...
Du gillar den här sidan