Hur många finns det kvar som vet?

Palmemordet


Slutsats om hur Palmemordet gick till efter avlyssnandet av ett TV-program med sammanfattningar som sändes långt efter händelsen. Andra och ev. motsägelsfulla uppgifter har inte behandlats här eftersom de troligen är manipulerade.


En handfull poliser ingår i en grupp som håller på med vapen och skytte. De är erkänt Palmehatare. Palmekarikatyrer på väggarna m.m. Dessa planerar att mörda Palme vid tillfälle. De avvaktar aktivt det rätta tillfället. Bl. a. har de telefonavlyssning av Palmes bostad. Undersökningen har visat att det varit fullt möjligt för vem som helst att gå in i ett telefonskåp och koppla upp ledningarna till Palmes telefon. Detta skåp undersöktes inte förrän fem dagar efter mordet, då alla bevis var försvunna. Innan utredarna undersökte skåpet hade de gått ut och sagt att det var konstaterat att någon avlyssning inte kunnat äga rum.


Samtal mellan poliser om ett attentat mot Palme är avlyssnade och rapporterade men inte undersökta. Bland medlemmarna i denna polisgrupp dyker åtminstone 5 st. upp på olika sätt omkring mordplatsen. Sedan man genom Palmes telefon fått reda på att han skulle gå på bio på¨kvällen sätts spanare med walkie-talkies in på strategiska platser. Det kan också vara samma som förflyttar sig. De har setts utanför bostaden, vid tunnelbanan i Gamla stan och på flera ställen runt biografen och mordplatsen. Polisen förnekar först att det varit någon med kommunikationsradio på de aktuella ställena. Eftersom vittnesmålen är övertygande och samstämmiga, påstår sedan polisen 1) att det varit SÄPO-män som varit ute på annat uppdrag, vilket kunde bevisas vara felaktigt, 2) att det varit civila privatspanare som inte hade med saken att göra. Dessa män har inte kunnat hittas. Jörgen Almblad säger senare att man inte haft anledning att undersöka detta närmare, eftersom man utgått från hypotesen att Palmes telefon inte var avlyssnad. En man med kommunikationsradio syns utanför biografen till dess föreställningen börjar. Därefter kommer inga sådana rapporter förrän omkring mordet.


Ögonvittnen till mordet (15 eller 19 st.) ger förvånansvärt samstämmiga uppgifter. Det som skiljer dem är mest intressant. Lisbet Palme identifierar senare Christer Pettersson. Hon påstår bestämt att mördaren varit iförd blå, kort täckjacka och sprungit med klumpig, vaggande gång.

Alla andra vittnen säger att mördaren varit klädd i en kort, mörk rock eller jacka som fladdrat. Ett par av vittnena säger att mördaren avlägsnat sig springande med smidig gång, de flesta säger att han rörde sig otympligt. Ett vittne från David Bagares gata säger att det verkar som om mördaren haft besvär med att springa. Båda varianterna tyder på att det varit något särskilt med sättet att springa och det skulle aldrig ha framkommit om det inte varit tydligt. Varför uppger man då både klumpigt och smidigt? Jag återkommer till detta.


Om vi först beaktar Lisbet Palmes vittnesmål. Hon faller på knä vid skotten och ägnar först uppmärksamheten till den skjutne maken. Hon är chockad och ser upp och ser in i ett ansikte som hon tror är mördarens. I själva verket är det antingen det närmast stående vittnet som har sett hur en man gått alldeles bakom makarna Palme, så nära att han trodde de var i sällskap, eller Christer Pettersson. Vittnet ser hur mannen skjuter och sedan springer upp för trapporna. Det är bevisat att Christer Pettersson befann sig i närområdet, troligen ditlurad för att agera syndabock och fått bra betalt för det. Han blir rädd och springer iväg. Han har dokumenterat klumpig och vaggande gång. Han är iförd kort blå täckjacka. Det är honom Lisbet ser och självklart tar för mördaren, vilket är helt normalt i den situation hon befinner sig i.


En medlem av skyttegruppen har samma dag blivit utskriven från sjukhuset efter en operation. Han var helt återställd och skulle enligt läkaren kunna röra sig ganska obehindrat. Han skulle kunna springa lätt och med hjälp av smärtstillande medel skulle han kunna röra sig hur som helst. Då dennes namn kom upp i undersökningen avfärdades det, eftersom han han var nyopererad och inte kunde röra sig så mycket. Ingen kontakt togs med sjukhuset. Mannen har en lägenhet på David Bagares gata där gruppen har sin vapensamling, trycksaker med Palmehat m.m. Strax före mordet flyttar mannen sin bil från den plats där den är parkerad och ställer den utanför lägenheten. Han påstår att han gjorde detta eftersom han har så många parkeringsböter och vill undvika fler. Det visar sig att mannen inte hade någon parkeringsbot. Det har också framkommit att mannen, när han kom hem från sjukhuset haft besök av andra medlemmar i gruppen i sin lägenhet på David Bagares gata.


Mordet utfördes så här: Sedan mannen fått reda på att Palmes befinner sig på bion, har han gott om tid att göra sina förberedelser. Han väntar på makarna, sluter upp tätt bakom dem och avlossar skotten och springer upp för trapporna till sin lägenhet på David Bagares gata. Han har tagit smärtstillande medel för att kunna springa fort och i början syns han också springa med smidig gång. Emellertid blir språngmarschen uppför trapporna påfrestande och gången blir mer och mer klumpig. Därav de olika vittnesuppgifterna. Lägg märke till att vittnet från David Bagares gata säger att "det såg ut som om han hade svårigheter att springa". Det tyder på något annat än bara ett klumpigt språngsätt. Christer Pettersson, som bevisligen befunnit sig i närheten blev vittne till mordet och identifierades av Lisbeth Palme i tron att det var mördaren, liksom att han igenkändes på sitt typiska gångsätt, då han avlägsnade sig från platsen. I så fall vet Christer Petterson vem mördaren är och måste antingen hotas eller mutas till tystnad. Så småningom måste han naturligtvis mördas, men inte så snart att det verkar misstänkt och inte heller efter så lång tid att han hinner prata bredvid mun. Så gott som alla som figurerat i utredningen har på ganska kort tid avlidit under omständigheter som kan vara både naturliga eller tillrättalagda.


Mannens kamrat från skyttegruppen befinner sig i en polisbil alldeles intill mordplatsen och är också den första som kommer dit. Han tar vid förföljandet rulltrappan upp vilket är anmärkningsvärt och skulle innebära att han är oskyddad om någon dyker upp där uppe. Det tar även längre tid än att springa uppför trapporna. Ett vittne ser sedan denne polis stående bakom mördarens bil på David Bagares gata.


I ett inspelat samtal alldeles efter mordet säger en av poliserna i gruppen till en annan: "Äntligen är den den djävla Palme död". Detta samtal har anmälts men ingen åtgärd har vidtagits. Flera andra av de som ingår i gruppen har dykt upp i olika situationer omkring mordet. Det har inträffat konstigheter med saker som aldrig blivit utredda, papper som kommit bort, felaktiga tidsangivelser, felaktig information från förhörsledningen, ändring av vittnesmål, underlåtenhet att förhöra vittnen m.m. Dessutom har spaningsledningen uppträtt på ett så korkat sätt att man måste vara i Sverige för att tro att sådana personer skulle kunna få höga befattningar inom polisen. De verkar inte ens ha bemödat sig att dölja sin stupiditet. De har dessutom genomgående uppträtt snorkigt och oförskämt mot pressen och allmänheten, vägrat att svara på enkla frågor, bara svarat ja och nej och farit med uppenbara lögner.


Jag kan inte tänka mig att allt detta sammantaget kan vara tillfälligheter.


1996-03-03


Marie-Louise Bohman


P.S. Det är naturligtvis nästan omöjligt att bevisa detta efter denna långa tid. De är tillräckligt erfarna för att undanröja alla bevis. Enda möjligheten är infiltration.


Ps: I dagarna (omkring 1 mars 2012) har en ny händelse inträffat som styrker ovanstående. Självklart finns det fler personer som anar eller känner till vad som hände, men det har tystats ganska omgående. Kanske de s.k. privatspanarna är de som kommit sanningen närmast. En fullt normal 58-årig man med fallskärmsjägarutbildning, försvinner en tidig morgon när han går ut för att hämta tidningen. På marken finns blodspår, tidningen och mannens tofflor. Efter 69 timmar hitttas mannen många mil därifrån i närmast medvetslöst tillstånd med tapade händer, misshandlad, våt och barfota och utsvulten. Han säger att han blivit bortförd och misshandlad. Polisen tvivlar på uppgifterna och då ändrar sig mannen och säger att han bara tagit en cykeltur!!! Det är känt att mannen sitter inne med kunskaper om Palmemordet. Följaktligen beslutar polisen att lägga ner undersöäkningen.!!!!

Min slutsats är att så gott som inga av de uppgifter som kommit från polisen är sanna. Det kan finnas detaljer som man kan ändra på men i stort sett har allt gått ut på att dölja polisens inblandning från början till slut. Vilket skulle vara den största skandalen för Sveriges del: att statsministern mördas eller att Sveriges polis gjorde det?


3/3 2012

(Den här sammanfattningen har tidigare stått på min gamla hemsida som nu ska läggas ner.)


Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Håkan | Svar 03.03.2012 18.54

Lisbet Palme sa direkt efter mordet att hon kände igen mördaren men inte kunde placera honom. Detta har aldrig upprepats - tystats ner? En polis från livvakten?

Missen 03.03.2012 20.18

Inte alls otroligt.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

27.07 | 16:42

Du skriver så himla bra, tycker verkligen om dina dikter, kram

...
13.11 | 15:53

Wow det hade jag inte sett innan, måste ha varit intressant att träffa henne

...
04.05 | 11:31

Åh vilken fin bild, på Klara som äter glasd i fin tallrik....det är sommar det

...
05.04 | 00:55

Vet inte om du fått mitt svar. Maila gärna på missen.bohman@gmail.com.

...
Du gillar den här sidan